Wikipedia och storleken

classic Classic list List threaded Threaded
8 messages Options
Reply | Threaded
Open this post in threaded view
|

Wikipedia och storleken

Lars Aronsson-2

Redaktörerna John Rosén och Theodor Westrin skrev i sitt slutord
den 20 september 1894 [1] att »Nordisk Familjebok» innehåller
omkr. 84,500 uppslagsord, fördelade på 27,802 spalter i 200
häften.  »Nordisk Familjebok» har mottagit bidrag från 457
medarbetare.

De avsåg då första upplagans 18 band, som började ges ut 1875.
Sedan kom det två supplementband 1896 och 1899 innan det var dags
för den utökade andra upplagan, "ugglan" i 38 band, 1904-1926.
Denna avslutas med följande notis [2]:

  Nordisk familjeboks Supplement med Tillägg, i hvilket finnas
  signerade artiklar af 747 författare, innehåller 41,312
  rubriker; af dessa äro 22,322 nytillkomna, de öfriga inleda
  fortsättningsartiklar.  Sammanräknas hufvudarbetets (160,000)
  och Supplementets nytillkomna rubriker, innehåller Nordisk
  familjebok öfver 182,000 uppslagsord. I Supplementet med Tillägg
  finnas 49 kartor och stadsplaner, 73 planscher, 9
  helsidesillustrationer och 1,396 andra textillustrationer,
  hvaraf 804 porträtt. Hela arbetet innehåller 212 kartor och
  stadsplaner, 607 planscher, 177 helsidesillustrationer samt
  19,751 andra textillustrationer, hvaraf 7,738 porträtt.

Här är det siffran 182.000 uppslagsord som har fastnat.  Det är
för evigt måttet på ett riktigt stort uppslagsverk.  Jämför med
första upplagans 84.500, det är ju inte mycket att hänga i granen.

Den som klickar sig in på Nationalencyklopedins sajt NE.se och
NE-butiken [3] finner att det tryckta uppslagsverket omfattar 23
band med totalt ca 180.000 uppslagsord, ca 18.300 illustrationer,
ca 20.000 kartreferenser och är utarbetat av ca 4.000 experter.
Enda måttet där NE verkligen bräcker ugglan är antalet medverkande
skribenter.

Nu är den tryckta NE och NE på nätet två olika produkter.  Den
senare behöver inte kompromissa med utrymmet och inga
supplementvolymer behövs för de senaste nytillskotten.  NE.se har
enligt faktasidan [4] hela 378.000 artiklar, av vilka 185.000 är
encyklopediska, 76.000 ordboks-, 90.000 engelska ordboks- och
9.000 årsbandsartiklar.

För lite drygt fem år sedan grundades Wikipedia, den fria
encyklopedin, som alla hjälps åt att skriva.  Med fri menas inte
bara gratis, utan också att att läsaren har friheten att
återanvända text och bilder i andra sammanhang.  Alla skribenter,
som för övrigt arbetar ideellt och utan ersättning, har nämligen
gett sitt medgivande till detta, enligt villkoren i ett
standardavtal, en licens för fri dokumentation.  Wikipedia finns
på många olika språk och varje språkversion skrivs för sig.  Det
är ingen automatisk översättningstjänst, utan den tjeckiska
Wikipedia skapas av tjecker som skriver artiklar om tjeckiska
ämnen.  Givetvis kan de sedan översätta den tjeckiska artikeln om
Prag till tyska och engelska, varifrån svenskar kan låna texten
(den är ju fri) till svenska Wikipedias artikel om Prag.  De olika
språkversionerna växer genom samarbete och inbördes tävlan.

Vilka språk av Wikipedia som för tillfället är störst, framgår av
den internationella startsidan [5].  Att engelska är störst i
Internetsammanhang är ingen överraskning.  Mer överraskande är
kanske storleken 1,3 miljoner artiklar på engelska, 452.000 på
tyska och 348.000 på franska.  Men dessa är ändå världsspråk.

Ett större underverk är att svenska [6] är det 8:e största språket
inom Wikipedia, större än portugisiska, spanska, ryska och
kinesiska.  Men med sina just nu 179.964 artiklar är svenska
Wikipedia också på väg att bli större än våra största tryckta
uppslagsverk.  Vilken dag som helst kommer Nordisk familjeboks
182.000 och NE:s 185.000 artiklar att passeras.

Därmed skulle man kunna tro att historien slutar. Vad finns det
för mening med att skriva ett större uppslagsverk än Nordisk
familjebok och Nationalencyklopedin?  Men den som granskar svenska
Wikipedia i sömmarna finner att många av artiklarna är korta, bara
påbörjade stumpar om olika ämnen.  Och i ännu fler ämnen saknas
artiklar helt.  Rimligen måste detta uppvägas av att andra ämnen
är desto mer ingående behandlade.  Troligen stämmer detta.  
Datorer, seriefigurer, matematik och naturvetenskap blir väl mest
omskrivna när Internetnördarna sätter sig ner och skriver lexikon.

Det enda som storleksgränsen 180.000 artiklar betyder är att det
inte längre blir angeläget att jämföra antalet artiklar med de
klassiska uppslagsverken.  Nu får vi hitta på andra mått.  Detta
blir en milsten att passera, inte resans slutstation.

Storleken 180.000 artiklar passerades av engelska Wikipedia i
november 2003 [7], av tyska i december 2004, av franska i oktober
2005, av japanska och polska i januari 2006 och av italienska
Wikipedia i juli 2006.  Sett på det viset, består skillnaden inte
i storlek utan i tid.  Engelska Wikipedia leder loppet och de
andra språken följer med en viss eftersläpning.

När man jämför Wikipedia med klassiska tryckta uppslagsverk kan
man göra som Nature [8] eller Svenska Dagbladet [9], att välja ut
ett antal artiklar i liknande ämnen och låta experter göra
blindtest för att utröna var kvaliteten är bäst.  Och kanske har
svenska Wikipedia en bättre beskrivning av "Königsbergs sju broar"
[10] än Nordisk familjebok och Nationalencyklopedin.

Men den stora skillnaden ligger nog inte i kvaliteten, utan i det
stora antal ämnen som (engelska) Wikipedia lyckas behandla i sina
1,3 miljoner artiklar och som de klassiska encyklopedierna aldrig
haft utrymme att trycka på papper och inte heller haft råd att
bekosta experter för att skriva.




[1] http://runeberg.org/nfar/slutord.html
    även http://runeberg.org/nfar/0439.html

[2] http://runeberg.org/nfcr/0780.html

[3] http://ne.se/html/shop/products/ne.jsp

[4] http://ne.se/html/campaigns/renewal_link1.jsp

[5] http://www.wikipedia.org/

[6] http://sv.wikipedia.org/

[7] http://stats.wikimedia.org/EN/TablesArticlesTotal.htm

[8] http://www.nature.com/nature/journal/v438/n7070/full/438900a.html

[9] http://www.svd.se/dynamiskt/kultur/did_12245366.asp

[10] http://sv.wikipedia.org/wiki/K%C3%B6nigsbergs_sju_broar


--
  Lars Aronsson ([hidden email])
  Aronsson Datateknik - http://aronsson.se



Reply | Threaded
Open this post in threaded view
|

Re: Wikipedia och storleken

Andreas Vilén-2
Mycket bra skrivet! Jag har dock en sak att opponera mig emot: Anledningen
till att engelska Wikipedia har så extremt många artiklar är nog delvis all
fancruft. Det finns tusen och åter tusen artiklar om bifigurer i olika
tv-serier, specifika robotar i animeer, och så vidare. Då tror jag att en
bättre referenspunkt är tyska Wikipedia, som är erkänt välskriven och som
präglas av mergism och kvalitet framför kvantitet.

Ska svenska Wikipedia nå upp i NE:s klass krävs fortfarande väldigt mycket
jobb, och framförallt fler bidragsgivare. Det är helt enkelt för få som
lägger tid på att faktiskt förbättra encyklopedins kvalitet, utan istället
lägger tid på att skapa massvis med nya småartiklar, något som i sig inte
förbättrar encyklopedin.

Texten ovan, är den menad att publiceras någonstans? /~~~~ .... eh... upps
/Andreas

On 8/23/06, Lars Aronsson <[hidden email]> wrote:

>
>
> Redaktörerna John Rosén och Theodor Westrin skrev i sitt slutord
> den 20 september 1894 [1] att »Nordisk Familjebok» innehåller
> omkr. 84,500 uppslagsord, fördelade på 27,802 spalter i 200
> häften.  »Nordisk Familjebok» har mottagit bidrag från 457
> medarbetare.
>
> De avsåg då första upplagans 18 band, som började ges ut 1875.
> Sedan kom det två supplementband 1896 och 1899 innan det var dags
> för den utökade andra upplagan, "ugglan" i 38 band, 1904-1926.
> Denna avslutas med följande notis [2]:
>
>   Nordisk familjeboks Supplement med Tillägg, i hvilket finnas
>   signerade artiklar af 747 författare, innehåller 41,312
>   rubriker; af dessa äro 22,322 nytillkomna, de öfriga inleda
>   fortsättningsartiklar.  Sammanräknas hufvudarbetets (160,000)
>   och Supplementets nytillkomna rubriker, innehåller Nordisk
>   familjebok öfver 182,000 uppslagsord. I Supplementet med Tillägg
>   finnas 49 kartor och stadsplaner, 73 planscher, 9
>   helsidesillustrationer och 1,396 andra textillustrationer,
>   hvaraf 804 porträtt. Hela arbetet innehåller 212 kartor och
>   stadsplaner, 607 planscher, 177 helsidesillustrationer samt
>   19,751 andra textillustrationer, hvaraf 7,738 porträtt.
>
> Här är det siffran 182.000 uppslagsord som har fastnat.  Det är
> för evigt måttet på ett riktigt stort uppslagsverk.  Jämför med
> första upplagans 84.500, det är ju inte mycket att hänga i granen.
>
> Den som klickar sig in på Nationalencyklopedins sajt NE.se och
> NE-butiken [3] finner att det tryckta uppslagsverket omfattar 23
> band med totalt ca 180.000 uppslagsord, ca 18.300 illustrationer,
> ca 20.000 kartreferenser och är utarbetat av ca 4.000 experter.
> Enda måttet där NE verkligen bräcker ugglan är antalet medverkande
> skribenter.
>
> Nu är den tryckta NE och NE på nätet två olika produkter.  Den
> senare behöver inte kompromissa med utrymmet och inga
> supplementvolymer behövs för de senaste nytillskotten.  NE.se har
> enligt faktasidan [4] hela 378.000 artiklar, av vilka 185.000 är
> encyklopediska, 76.000 ordboks-, 90.000 engelska ordboks- och
> 9.000 årsbandsartiklar.
>
> För lite drygt fem år sedan grundades Wikipedia, den fria
> encyklopedin, som alla hjälps åt att skriva.  Med fri menas inte
> bara gratis, utan också att att läsaren har friheten att
> återanvända text och bilder i andra sammanhang.  Alla skribenter,
> som för övrigt arbetar ideellt och utan ersättning, har nämligen
> gett sitt medgivande till detta, enligt villkoren i ett
> standardavtal, en licens för fri dokumentation.  Wikipedia finns
> på många olika språk och varje språkversion skrivs för sig.  Det
> är ingen automatisk översättningstjänst, utan den tjeckiska
> Wikipedia skapas av tjecker som skriver artiklar om tjeckiska
> ämnen.  Givetvis kan de sedan översätta den tjeckiska artikeln om
> Prag till tyska och engelska, varifrån svenskar kan låna texten
> (den är ju fri) till svenska Wikipedias artikel om Prag.  De olika
> språkversionerna växer genom samarbete och inbördes tävlan.
>
> Vilka språk av Wikipedia som för tillfället är störst, framgår av
> den internationella startsidan [5].  Att engelska är störst i
> Internetsammanhang är ingen överraskning.  Mer överraskande är
> kanske storleken 1,3 miljoner artiklar på engelska, 452.000 på
> tyska och 348.000 på franska.  Men dessa är ändå världsspråk.
>
> Ett större underverk är att svenska [6] är det 8:e största språket
> inom Wikipedia, större än portugisiska, spanska, ryska och
> kinesiska.  Men med sina just nu 179.964 artiklar är svenska
> Wikipedia också på väg att bli större än våra största tryckta
> uppslagsverk.  Vilken dag som helst kommer Nordisk familjeboks
> 182.000 och NE:s 185.000 artiklar att passeras.
>
> Därmed skulle man kunna tro att historien slutar. Vad finns det
> för mening med att skriva ett större uppslagsverk än Nordisk
> familjebok och Nationalencyklopedin?  Men den som granskar svenska
> Wikipedia i sömmarna finner att många av artiklarna är korta, bara
> påbörjade stumpar om olika ämnen.  Och i ännu fler ämnen saknas
> artiklar helt.  Rimligen måste detta uppvägas av att andra ämnen
> är desto mer ingående behandlade.  Troligen stämmer detta.
> Datorer, seriefigurer, matematik och naturvetenskap blir väl mest
> omskrivna när Internetnördarna sätter sig ner och skriver lexikon.
>
> Det enda som storleksgränsen 180.000 artiklar betyder är att det
> inte längre blir angeläget att jämföra antalet artiklar med de
> klassiska uppslagsverken.  Nu får vi hitta på andra mått.  Detta
> blir en milsten att passera, inte resans slutstation.
>
> Storleken 180.000 artiklar passerades av engelska Wikipedia i
> november 2003 [7], av tyska i december 2004, av franska i oktober
> 2005, av japanska och polska i januari 2006 och av italienska
> Wikipedia i juli 2006.  Sett på det viset, består skillnaden inte
> i storlek utan i tid.  Engelska Wikipedia leder loppet och de
> andra språken följer med en viss eftersläpning.
>
> När man jämför Wikipedia med klassiska tryckta uppslagsverk kan
> man göra som Nature [8] eller Svenska Dagbladet [9], att välja ut
> ett antal artiklar i liknande ämnen och låta experter göra
> blindtest för att utröna var kvaliteten är bäst.  Och kanske har
> svenska Wikipedia en bättre beskrivning av "Königsbergs sju broar"
> [10] än Nordisk familjebok och Nationalencyklopedin.
>
> Men den stora skillnaden ligger nog inte i kvaliteten, utan i det
> stora antal ämnen som (engelska) Wikipedia lyckas behandla i sina
> 1,3 miljoner artiklar och som de klassiska encyklopedierna aldrig
> haft utrymme att trycka på papper och inte heller haft råd att
> bekosta experter för att skriva.
>
>
>
>
> [1] http://runeberg.org/nfar/slutord.html
>     även http://runeberg.org/nfar/0439.html
>
> [2] http://runeberg.org/nfcr/0780.html
>
> [3] http://ne.se/html/shop/products/ne.jsp
>
> [4] http://ne.se/html/campaigns/renewal_link1.jsp
>
> [5] http://www.wikipedia.org/
>
> [6] http://sv.wikipedia.org/
>
> [7] http://stats.wikimedia.org/EN/TablesArticlesTotal.htm
>
> [8] http://www.nature.com/nature/journal/v438/n7070/full/438900a.html
>
> [9] http://www.svd.se/dynamiskt/kultur/did_12245366.asp
>
> [10] http://sv.wikipedia.org/wiki/K%C3%B6nigsbergs_sju_broar
>
>
> --
>   Lars Aronsson ([hidden email])
>   Aronsson Datateknik - http://aronsson.se
>
>


Reply | Threaded
Open this post in threaded view
|

Re: Wikipedia och storleken

Tomas Ottosson
Tänkvärt skrivet av Lars och även jag undrar om texten är menad att publiceras?

Håller också med Grillo om att det är bidragsgivare som saknas,
framförallt initierade bidragsgivare som är experter inom sina
områden. Här har både engelska, tyska och franska wp lyckats bättre
att locka expertskribenter. Jag läste i WikiZine för länge sedan att
enwikis arkitekturportal rankas av branschkunniga som en av de tio
bästa online-resurserna:

[Planetizen] The [[w:en:Portal:Architecture]] and [[w:en:Category:Urban
studies and planning]] of the English language Wikipedia have jointly
won an award, being rated one of the top ten best planning, design, and
development websites. Now, this isn't an award which can be won
annually; it is only given to new or dramatically improved web sites.
One thing to notice is this is a trade magazine. That is, the people who
are reading this magazine are professional designers, particularly
community engineers and architectural designers. This indicates
Wikipedia is being used professionally by the people who work in this field.
http://www.planetizen.com/websites/2006#10
http://en.wikipedia.org/wiki/Portal:Architecture

När kommer vi på svwiki att kunna få en sådan utmärkelse? Jag har mer
än en gång funderat på om det inte varit en bra idé att aktivt bjuda
in bidragsgivare att skriva på Wikipedia. Jag tänker i banorna om att
lägga ut en notis på respektive forum på exempelvis www.svenskafans.se
för att hitta fotbollsintresserade skribenter, på nåt ornitologiforum
för att locka hit fågelskådare, www.skalman.nu för historiker, ett
diskussionsforum för kemister, ett annat för jurister osv. Det finns
massor av kunniga människor med specialintressen därute, att få dem
att skriva på Wikipedia hade varit guld.

Kan detta vara en väg att gå för att aktivt locka hit initierade
skribenter för att på så sätt höja kvaliteten? Jag har nämligen för
länge sedan slutat att tänka på antalet artiklar. Det är inte viktigt,
det som betyder något är om artiklarna kan användas till någonting.

//Knuckles


On 8/24/06, Andreas Vilén <[hidden email]> wrote:

> Mycket bra skrivet! Jag har dock en sak att opponera mig emot: Anledningen
> till att engelska Wikipedia har så extremt många artiklar är nog delvis all
> fancruft. Det finns tusen och åter tusen artiklar om bifigurer i olika
> tv-serier, specifika robotar i animeer, och så vidare. Då tror jag att en
> bättre referenspunkt är tyska Wikipedia, som är erkänt välskriven och som
> präglas av mergism och kvalitet framför kvantitet.
>
> Ska svenska Wikipedia nå upp i NE:s klass krävs fortfarande väldigt mycket
> jobb, och framförallt fler bidragsgivare. Det är helt enkelt för få som
> lägger tid på att faktiskt förbättra encyklopedins kvalitet, utan istället
> lägger tid på att skapa massvis med nya småartiklar, något som i sig inte
> förbättrar encyklopedin.
>
> Texten ovan, är den menad att publiceras någonstans? /~~~~ .... eh... upps
> /Andreas
>
> On 8/23/06, Lars Aronsson <[hidden email]> wrote:
> >
> >
> > Redaktörerna John Rosén och Theodor Westrin skrev i sitt slutord
> > den 20 september 1894 [1] att »Nordisk Familjebok» innehåller
> > omkr. 84,500 uppslagsord, fördelade på 27,802 spalter i 200
> > häften.  »Nordisk Familjebok» har mottagit bidrag från 457
> > medarbetare.
> >
> > De avsåg då första upplagans 18 band, som började ges ut 1875.
> > Sedan kom det två supplementband 1896 och 1899 innan det var dags
> > för den utökade andra upplagan, "ugglan" i 38 band, 1904-1926.
> > Denna avslutas med följande notis [2]:
> >
> >   Nordisk familjeboks Supplement med Tillägg, i hvilket finnas
> >   signerade artiklar af 747 författare, innehåller 41,312
> >   rubriker; af dessa äro 22,322 nytillkomna, de öfriga inleda
> >   fortsättningsartiklar.  Sammanräknas hufvudarbetets (160,000)
> >   och Supplementets nytillkomna rubriker, innehåller Nordisk
> >   familjebok öfver 182,000 uppslagsord. I Supplementet med Tillägg
> >   finnas 49 kartor och stadsplaner, 73 planscher, 9
> >   helsidesillustrationer och 1,396 andra textillustrationer,
> >   hvaraf 804 porträtt. Hela arbetet innehåller 212 kartor och
> >   stadsplaner, 607 planscher, 177 helsidesillustrationer samt
> >   19,751 andra textillustrationer, hvaraf 7,738 porträtt.
> >
> > Här är det siffran 182.000 uppslagsord som har fastnat.  Det är
> > för evigt måttet på ett riktigt stort uppslagsverk.  Jämför med
> > första upplagans 84.500, det är ju inte mycket att hänga i granen.
> >
> > Den som klickar sig in på Nationalencyklopedins sajt NE.se och
> > NE-butiken [3] finner att det tryckta uppslagsverket omfattar 23
> > band med totalt ca 180.000 uppslagsord, ca 18.300 illustrationer,
> > ca 20.000 kartreferenser och är utarbetat av ca 4.000 experter.
> > Enda måttet där NE verkligen bräcker ugglan är antalet medverkande
> > skribenter.
> >
> > Nu är den tryckta NE och NE på nätet två olika produkter.  Den
> > senare behöver inte kompromissa med utrymmet och inga
> > supplementvolymer behövs för de senaste nytillskotten.  NE.se har
> > enligt faktasidan [4] hela 378.000 artiklar, av vilka 185.000 är
> > encyklopediska, 76.000 ordboks-, 90.000 engelska ordboks- och
> > 9.000 årsbandsartiklar.
> >
> > För lite drygt fem år sedan grundades Wikipedia, den fria
> > encyklopedin, som alla hjälps åt att skriva.  Med fri menas inte
> > bara gratis, utan också att att läsaren har friheten att
> > återanvända text och bilder i andra sammanhang.  Alla skribenter,
> > som för övrigt arbetar ideellt och utan ersättning, har nämligen
> > gett sitt medgivande till detta, enligt villkoren i ett
> > standardavtal, en licens för fri dokumentation.  Wikipedia finns
> > på många olika språk och varje språkversion skrivs för sig.  Det
> > är ingen automatisk översättningstjänst, utan den tjeckiska
> > Wikipedia skapas av tjecker som skriver artiklar om tjeckiska
> > ämnen.  Givetvis kan de sedan översätta den tjeckiska artikeln om
> > Prag till tyska och engelska, varifrån svenskar kan låna texten
> > (den är ju fri) till svenska Wikipedias artikel om Prag.  De olika
> > språkversionerna växer genom samarbete och inbördes tävlan.
> >
> > Vilka språk av Wikipedia som för tillfället är störst, framgår av
> > den internationella startsidan [5].  Att engelska är störst i
> > Internetsammanhang är ingen överraskning.  Mer överraskande är
> > kanske storleken 1,3 miljoner artiklar på engelska, 452.000 på
> > tyska och 348.000 på franska.  Men dessa är ändå världsspråk.
> >
> > Ett större underverk är att svenska [6] är det 8:e största språket
> > inom Wikipedia, större än portugisiska, spanska, ryska och
> > kinesiska.  Men med sina just nu 179.964 artiklar är svenska
> > Wikipedia också på väg att bli större än våra största tryckta
> > uppslagsverk.  Vilken dag som helst kommer Nordisk familjeboks
> > 182.000 och NE:s 185.000 artiklar att passeras.
> >
> > Därmed skulle man kunna tro att historien slutar. Vad finns det
> > för mening med att skriva ett större uppslagsverk än Nordisk
> > familjebok och Nationalencyklopedin?  Men den som granskar svenska
> > Wikipedia i sömmarna finner att många av artiklarna är korta, bara
> > påbörjade stumpar om olika ämnen.  Och i ännu fler ämnen saknas
> > artiklar helt.  Rimligen måste detta uppvägas av att andra ämnen
> > är desto mer ingående behandlade.  Troligen stämmer detta.
> > Datorer, seriefigurer, matematik och naturvetenskap blir väl mest
> > omskrivna när Internetnördarna sätter sig ner och skriver lexikon.
> >
> > Det enda som storleksgränsen 180.000 artiklar betyder är att det
> > inte längre blir angeläget att jämföra antalet artiklar med de
> > klassiska uppslagsverken.  Nu får vi hitta på andra mått.  Detta
> > blir en milsten att passera, inte resans slutstation.
> >
> > Storleken 180.000 artiklar passerades av engelska Wikipedia i
> > november 2003 [7], av tyska i december 2004, av franska i oktober
> > 2005, av japanska och polska i januari 2006 och av italienska
> > Wikipedia i juli 2006.  Sett på det viset, består skillnaden inte
> > i storlek utan i tid.  Engelska Wikipedia leder loppet och de
> > andra språken följer med en viss eftersläpning.
> >
> > När man jämför Wikipedia med klassiska tryckta uppslagsverk kan
> > man göra som Nature [8] eller Svenska Dagbladet [9], att välja ut
> > ett antal artiklar i liknande ämnen och låta experter göra
> > blindtest för att utröna var kvaliteten är bäst.  Och kanske har
> > svenska Wikipedia en bättre beskrivning av "Königsbergs sju broar"
> > [10] än Nordisk familjebok och Nationalencyklopedin.
> >
> > Men den stora skillnaden ligger nog inte i kvaliteten, utan i det
> > stora antal ämnen som (engelska) Wikipedia lyckas behandla i sina
> > 1,3 miljoner artiklar och som de klassiska encyklopedierna aldrig
> > haft utrymme att trycka på papper och inte heller haft råd att
> > bekosta experter för att skriva.
> >
> >
> >
> >
> > [1] http://runeberg.org/nfar/slutord.html
> >     även http://runeberg.org/nfar/0439.html
> >
> > [2] http://runeberg.org/nfcr/0780.html
> >
> > [3] http://ne.se/html/shop/products/ne.jsp
> >
> > [4] http://ne.se/html/campaigns/renewal_link1.jsp
> >
> > [5] http://www.wikipedia.org/
> >
> > [6] http://sv.wikipedia.org/
> >
> > [7] http://stats.wikimedia.org/EN/TablesArticlesTotal.htm
> >
> > [8] http://www.nature.com/nature/journal/v438/n7070/full/438900a.html
> >
> > [9] http://www.svd.se/dynamiskt/kultur/did_12245366.asp
> >
> > [10] http://sv.wikipedia.org/wiki/K%C3%B6nigsbergs_sju_broar
> >
> >
> > --
> >   Lars Aronsson ([hidden email])
> >   Aronsson Datateknik - http://aronsson.se
> >
> >
>


Reply | Threaded
Open this post in threaded view
|

Re: Wikipedia och storleken

Lars Aronsson-2
Tomas Ottosson wrote:

> Tänkvärt skrivet av Lars och även jag undrar om texten är menad att
> publiceras?

Min text, som gick i kopia till svwiki-l, skickades primärt till
Biblist, en svensk sändlista för bibliotek med 2800 medlemmar, där
den nu syns i arkivet,
http://segate.sunet.se/cgi-bin/wa?A2=ind0608&L=biblist&P=18472

Min baktanke är att öka förståelsen för Wikipedia hos
bibliotekarier, som åtminstone i teorin borde spela en nyckelroll
vad gäller kunskapsförmedling.  Vi vill i alla fall inte att
bibliotekarierna ska vara motståndare till Wikipedia.

> Jag har mer än en gång funderat på om det inte varit en bra idé
> att aktivt bjuda in bidragsgivare att skriva på Wikipedia.

Ja, hur går det till egentligen?  Är det någon som provat och
lyckats?  Man kan ju inte ge någon i uppdrag att skriva på
Wikipedia, för de kan ju inte hänvisa till uppdraget när de sedan
hamnar i en redigeringskonflikt.  Vi kanske borde arrangera
grundkurser i hur man tar första stegen på Wikipedia, och då menar
jag inte hur man skriver [[länkar]], utan hur man umgås med de
övriga wikipedianerna i en konstruktiv anda.


--
  Lars Aronsson ([hidden email])
  Aronsson Datateknik - http://aronsson.se


Reply | Threaded
Open this post in threaded view
|

Re: Wikipedia och storleken

Janne-2
In reply to this post by Andreas Vilén-2

----- Original Message -----
From: "Andreas Vilén" <[hidden email]>
To: "Sändlista för svenska Wikipedia" <[hidden email]>
Sent: Thursday, August 24, 2006 5:16 PM
Subject: Re: [WikiSV-l] Wikipedia och storleken


Mycket bra skrivet! Jag har dock en sak att opponera mig emot: Anledningen
till att engelska Wikipedia har så extremt många artiklar är nog delvis all
fancruft. Det finns tusen och åter tusen artiklar om bifigurer i olika
tv-serier, specifika robotar i animeer, och så vidare. Då tror jag att en
bättre referenspunkt är tyska Wikipedia, som är erkänt välskriven och som
präglas av mergism och kvalitet framför kvantitet.

Ska svenska Wikipedia nå upp i NE:s klass krävs fortfarande väldigt mycket
jobb, och framförallt fler bidragsgivare. Det är helt enkelt för få som
lägger tid på att faktiskt förbättra encyklopedins kvalitet, utan istället
lägger tid på att skapa massvis med nya småartiklar, något som i sig inte
förbättrar encyklopedin.
----------------------------------------------------------------------------
-----

Problemet med svenska Wikipedia är inte alla småartiklar. Jag tycker att
metadebatterna typ SSBR (sidor som bör raderas) är ett större problem.
Småartiklar om t.ex. farbror Joakims mosters farbror  eller Bart Simpssons
hund har på Wikipedia ett större allmänintresse än t.ex. lokala
idrottsföreningar. Ibland ser man folk som skriver seriösa artiklar om
något. men dessa tas bort pga att ämnet saknar allmänintresse. En typ av
förening har dock alltid allmänintresse, och det är studentföreningar.
"Allmänintresset" på Wikipedia är starkt påverkat av Wikipedianernas egen
bakgrund.

Detta är den bidragande orsaken till att jag lämnat Wikipedia som
bidragsgivare. Som källa för kunskaper ser jag Wikipedia värdefull.

Mvh
Tåggas








Reply | Threaded
Open this post in threaded view
|

Re: Wikipedia och storleken

Lars Aronsson-2
Janne/Tåggas skrev:

> Detta är den bidragande orsaken till att jag lämnat Wikipedia som
> bidragsgivare.

Jag var först, för jag "lämnade" Wikipedia i maj 2001, efter att
jag blev osams med Larry Sanger.  Ett år senare var det hans tur
att lämna.  Jag tror du kommer tillbaka.  I Projekt Runeberg hade
vi en kille som kom tillbaka tio år senare, han hade bara en paus
mellan 1995 och 2005.  Allting går i cirklar.

Om jag från starten (maj 2001) hade engagerat mig i svenska
Wikipedia, så hade jag nog känt mig som guden Atlas, som bär
himlavalvet på sina skuldror.  Då blir man lätt vresig när
"medelmåttorna" inte gör som man säger åt dem.  Det var i den
rollen jag höll på att fastna i susning.nu.  Men idag är jag bara
en wikipedian i mängden och kan koncentrera mig på att skriva
några få artiklar om något smalt ämne.  Det är avslappnande.


--
  Lars Aronsson ([hidden email])
  Aronsson Datateknik - http://aronsson.se


Reply | Threaded
Open this post in threaded view
|

Re: Wikipedia och storleken

Martin Olsson-3


Lars Aronsson wrote:
> Om jag från starten (maj 2001) hade engagerat mig i svenska
> Wikipedia, så hade jag nog känt mig som guden Atlas, som bär
> himlavalvet på sina skuldror.  Då blir man lätt vresig när
> "medelmåttorna" inte gör som man säger åt dem.  Det var i den
> rollen jag höll på att fastna i susning.nu.  Men idag är jag bara
> en wikipedian i mängden och kan koncentrera mig på att skriva
> några få artiklar om något smalt ämne.  Det är avslappnande.

Det dära med "Atlas" kan låta lite ego men det träffar faktiskt helt
rätt. Tidigare skrev jag *bara* om växter och höll en låg profil, det
var tider det! Jo mer jag engagerade mig i "helheten" ju mer stressad
blev jag över att folk gjorde "fel" och att folk la in "skräp" i wp.
Speciellt när jag hade blivit admin, så satt jag och försökte ha
stenkoll på SÄ och ville hinna med att kolla allting men det orkar man
inte så länge, speciellt inte om man ska hålla tonen trevlig osv. Det
väller ju in nya användare och de flesta har ingen koll alls på vad
wikipedia är och hur det fungerar. Ibland är det ett underverk att detta
fungerar öht, men ja... det funkar ju trots allt ganska bra!

Det bästa för Wikipedia är om man editerar det man tycker är roligt,
håller en trevlig ton och använder sunt förnuft. Det tror jag vi kommer
långt på.


mvh
martin


Reply | Threaded
Open this post in threaded view
|

Re: Wikipedia och storleken

Janne-2
In reply to this post by Lars Aronsson-2

----- Original Message -----
From: "Lars Aronsson" <[hidden email]>
To: "Sändlista för svenska Wikipedia" <[hidden email]>
Sent: Friday, August 25, 2006 2:15 AM
Subject: Re: [WikiSV-l] Wikipedia och storleken


> Janne/Tåggas skrev:
>
> > Detta är den bidragande orsaken till att jag lämnat Wikipedia som
> > bidragsgivare.
>
> Jag var först, för jag "lämnade" Wikipedia i maj 2001, efter att
> jag blev osams med Larry Sanger.  Ett år senare var det hans tur
> att lämna.  Jag tror du kommer tillbaka.  I Projekt Runeberg hade
> vi en kille som kom tillbaka tio år senare, han hade bara en paus
> mellan 1995 och 2005.  Allting går i cirklar.
>
> Om jag från starten (maj 2001) hade engagerat mig i svenska
> Wikipedia, så hade jag nog känt mig som guden Atlas, som bär
> himlavalvet på sina skuldror.  Då blir man lätt vresig när
> "medelmåttorna" inte gör som man säger åt dem.  Det var i den
> rollen jag höll på att fastna i susning.nu.  Men idag är jag bara
> en wikipedian i mängden och kan koncentrera mig på att skriva
> några få artiklar om något smalt ämne.  Det är avslappnande.
>
----------------------------------------------------------------------

Hej Lasse!

Du har helt rätt i antagandet om att jag kommer tillbaka nångång, för det
gör jag. Dock inte just nu. Just nu debatterar jag på andra ställen, vilket
innebär att jag har packat ner NPOV-slylten underst i nedersta byrålådan.
Rätt skönt faktiskt, att säga rent ut vad man tycker utan att behöva ta
hänsyn till objektivt tänkande.

Jag kommer tillbaka nångång till Wikipedia, och då kommer jag att fokusera
mer på artikelskrivandet och lägga mindre vikt vid metadebatterna. Jag blev
ju också av med adminverktygen under sommarens förtroendeomröstning, men det
är bara bra. Klottersaneringen får andra ta hand om. Wikipedia har idag
tillräckligt många admins.

Mvh
Janne (Tåggas)